Bara genom att äta nyttigt kan du påverka många av faktorerna som avgör din livslängd.
Den mat du stoppar i dig påverkar inte bara hur du mår fysiskt – utan även mentalt.
Som du snart kommer upptäcka är mat mer än bara bränsle för kroppen eller en tillfällig njutning.
Det är en självuppfyllande profetia!
Som ett exempel, vad åt du till frukost idag?
De flesta vaknar på morgonen en kort stund innan de ska iväg. De häller upp en skål med fil och flingor, eller fixar en ostmacka. Slänger i sig frukosten på 5-10 minuter och rusar iväg till jobbet.
Låter det som en bra start på dagen? Inte om du försöker hålla en hälsosam livsstil.
Men varför är detta dåligt?
Så här är det:
När du startar din dag med att intala dig själv: ”jag måste iväg, har inte tid för frukost”, vilka signaler skickar du till dig själv?
Den mest uppenbara är: ”Jag är inte värd det”.
Det är därför de flesta svenskar älskar hotellfrukost – eftersom det är ett av få tillfällen då vi faktiskt tar oss tiden att äta långsamt, tillsammans med andra, och (någorlunda) hälsosamt.
En hälsosam livsstil handlar inte bara om att äta nyttig mat. Utan det handlar även om det psykologiska värdet du sätter på varje måltid.
Nästan alla av världens mest hälsosamma dieter kommer från någon av de 5 blå zonerna.
Blå Zoner
De blå zonerna är länder där invånarna har en mycket högre genomsnittsålder än övriga världen, och där de är exceptionellt fria från sjukdomar, krämper och andra skador.
Länderna som räknas till de blå zonerna är Japan, Italien och Grekland.
Alla länder har några saker gemensamt när det kommer till deras diet.
Först och främst: De försöker alltid att njuta av måltiden tillsammans med sin familj. Det är sällan de aktivt vill slänga i sig maten för att komma fortsätta med vad de höll på med innan. Istället ser de måltiden som en kvalitetsstund.
Det andra? Portionsstorleken är mindre än genomsnittet.
Det tredje: De äter samma typ av mat.
Här är några exempel:
Saker de äter mycket av
- Färska frukter och bär
- Färska grönsaker
- Fullkorn
- Baljväxter
- Nötter
- Magert protein
Saker de äter lite av
- Socker
- Salt
- Kött
- Alkohol
- Tobak
Basvaror som baljväxter, grönsaker och frukter konsumeras friskt av de mest långlivade och hälsosamma människor på vår planet.
Här i Norden har vi mycket rotfrukter och korsblommiga grönsaker som potatis, rödbetor, broccoli och brysselkål. Men i Asien används mycket grönbladiga grönsaker som Pak Choi, kål, och groddar.
Olika produkter, men som innehåller ungefär samma typ av näring:
Kolhydrater, fibrer och vitaminer.
Så första steget mot en hälsosam diet är att följa dessa grundregler när det kommer till kosten.
Här nedanför kan du lära dig mer om 5 av världens mest hälsosamma dieter. Två kommer från de blå zonerna.
Världens mest hälsosamma dieter
1. Okinawa dieten
Vad det är: Denna näringsrika kosthållning innehåller få kalorier och är full med både frukter och grönsaker, men sparsam när det kommer till kött, spannmål, socker, salt och mejeriprodukter.
Okinawa-dieten utvecklades under väldigt specifika förhållanden:
Dess första ”utövare” levde på en ö i Japan som heter Okinawa som var en av de fattigaste delarna i landet, innan andra världskriget.
Följden av detta var att de utvecklade en unik livsstil som innebar att de för det mesta bara åt sådant de själva kunde odla och jaga, att dela så mycket de kunde med sina grannar, och att bara äta sig 80% mätt.
Typiska matvaror:
- Grönbladiga grönsaker
- Sjögräs och kelp
- Korn och vete (nudlar, ris)
- Sojabönor och sojabaserad mat (tofu, miso, natto)
- Begränsade mängder havsmat
- Dashi
Under tiden då denna kosthållning uppstod, åt man väldigt sparsamt med fisk, skaldjur, kött, frukt och te.
Vad forskningen säger:
Okinawa ingår i de 5 blåa zonerna, vilket betyder att människorna som lever där har en mycket högre snittålder än övriga världen.
Trots att Okinawa-dieten uppstod av nödvändighet, och i en tid av krig och fattigdom, är öborna idag inte särskilt annorlunda än deras grannar på fastlandet.
Ekonomin växer fort och folk får det allt bättre. Det för också med sig välståndssjukdomar som fetma, diabetes, samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Men…
Den äldre befolkningen som växte upp med de traditionella matvanorna håller fast vid dem än idag, och Okinawa är en av de platserna i världen som har flest invånare över 100 år gamla!
Dessa superpensionärer lever aktiva liv långt efter 100, och är förvånansvärt skonade från diverse sjukdomar och rörelsehinder.
2. Växtbaserad kost (Whole foods Plant-based Diet)
Vad det är: Denna diet förespråkar att all mat du äter ska vara så nära sin ursprungliga form som möjligt.
Det betyder ingen eller minimalt med processad mat som cornflakes, pommes frittes, pasta, etc.
Växtbaserad kost består främst av växter, rötter och baljväxter. Alla animaliska produkter som kött (även kyckling och fisk), mejeriprodukter, ägg och honung är helt uteslutet.
Det enda som är viktigt att tänka på är att du äter ordentligt med kolhydrater, upp till 50% av måltiden, och att ta tillskott för att få i dig vitamin B12 som normalt finns i kött.
Genom att äta växtbaserat får du i dig all näring du behöver, samtidigt som du får i dig väldigt rena ingredienser.
Det är en diet som under de senaste åren har fått ett rejält uppsving, särskilt bland elitidrottare.
Typiska matvaror:
- Frukt och bär
- Grönsaker
- Rotsaker
- Fullkorn
- Bra fett
- Baljväxter
- Frön och nötter
3. Nordiska dieten
Vad det är: Den nordiska dieten utvecklades 2004 i ett samarbete mellan forskare, dietister, och kockar.
Den innehåller 35% mindre kött än den genomsnittliga nordiska kosthållningen, mer fullkorn, lokalproducerade produkter, och mer än 75% organiska råvaror.
Många säger att den nordiska dieten är väldigt lik medelhavsdieten eftersom båda innehåller mycket fullkorn, frukter, grönsaker, ägg, olja och mat från havet.
Kött, mejeriprodukter, söta bakverk och alkohol bör ätas väldigt sparsamt.
Den största skillnaden mellan den nordiska dieten och medelhavsdieten är egentligen att den nordiska dieten använder sig av lokala ingredienser från Norden – som rapsolja istället för olivolja.
Typiska matvaror:
- Fullkorn
- Frukt och bär
- Rotsaker
- Grönsaker
- Bra fetter (ex. Rapsolja)
- Mejeriprodukter
- Kött och fisk
- Örter
De få sötsakerna som ingår i dieten är antingen sylt eller bakverk gjorda på havreflingor.
Vad forskarna säger: Enligt en studie publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition, påverkar den nordiska dieten de gener som bestämmer hur vi lagrar bukfett genom att ”stänga av” generna som bidrar till inflammation.
Testpersonerna som deltog i undersökningen rapporterade att dieten hjälpte dem gå ned i vikt, samtidigt som de höll sig mättare längre.
Tack vare det låga sockerinnehållet i den nordiska dieten minskar även risken för diabetes typ 2.
Många forskare hyllar denna diet för dess minimala påverkan på klimatet, eftersom den inte innehåller så mycket kött eller importerade ingredienser.
4. Medelhavsdieten
Vad det är: Den traditionella medelhavsdieten äts av människor i Grekland, Spanien och Italien. Ingredienserna varierar beroende på säsong och fokuserar på lokalproducerade ingredienser tillagat på traditionellt vis.
Måltiderna i länderna runt Medelhavet är en väldigt central del i både samhället och för familjen. Det gör att varje måltid är ett tillfälle för socialt umgänge, och mental återhämtning.
Typiska matvaror:
- Frukter
- Grönsaker
- Fullkorn
- Baljväxter
- Nötter
- Olivolja
- Fisk
- Kyckling / fågel
- Alkohol (i måttlig mängd)
5. Franska dieten
Vad det är: Forskarna kliar sig i huvudet över hur den franska dieten kan bidra till så positiva och hälsosamma effekter.
Frankrike har en av de lägsta graderna av fetma, och en av den högsta genomsnittsåldern – trots en väldigt ”mäktig” kosthållning.
Typiska matvaror
- Feta ostar
- Yoghurt
- Smör
- Bröd
- Små, men regelbundna, mängder sötsaker som choklad
Vad forskningen säger: Vissa forskare tror att den s.k. ”Franska Paradoxen” har mer att göra med den franska livsstilen snarare än deras kosthållning.
Snittstorleken på portionerna är mindre än genomsnittet, fransoserna småäter sällan, promenerar gärna, och äter väldigt långsamt.
Andra forskare anser att det är de små mängderna rödvin, samt möglet i mögelostarna, som är den största bidragande faktorn till varför fransmännen har en så god hälsostatistik.
Om du vill vara på den säkra sidan kanske du ska försöka att ta efter hur fransmännen äter, istället för vad de äter.